Foto: Carin Araujo.Fråga någon om deras tidigaste minne, så kommer de förmodligen att berätta något från när de var ungefär tre år gamla. Minnen från mycket tidigare än så är förmodligen falska, hämtade från fotografier eller familjeberättelser. Men varför kan vi inte komma ihåg vår barndom? En del forskning tyder på att vi har problem med att lagra långtidsminnen av händelser som inträffade innan vi har språket att koda dem. Nyare forskning tyder på att spädbarn måste lära sig och utveckla processen för långtidsminne.
Man vet att bebisar bildar minnen. Hela deras jobb är att lära, trots allt. Nyfödda lär sig snabbt att känna igen sin mammas ansikte. De lär sig hur man får fram ett svar från sina föräldrar. Och när de åldras blir deras förmåga att lära sig bättre med träning.
I ett experiment, när sex månader gamla bebisar tränades i en minut för att aktivera en leksak med sina ben, skulle de komma ihåg det för en dag. Äldre spädbarn kommer ihåg uppgiften mycket längre. Men om man ägnade mer tid åt att träna, skulle minnena hålla längre även för yngre spädbarn. Nyfödda ser sin mammas ansikte varje dag, ofta många gånger om dagen, så de behöver inte lagra det minnet under lång tid. När vi åldras lär vi oss att komma ihåg. Kanske tar det fram till tre års ålder att lära sig lagra permanenta minnen.
Läs mer om denna forskning på The Conversation: Why can’t you remember being born, learning to walk or saying your first words? What scientists know about ‘infantile amnesia’.
| • | retrograd amnesi: oförmåga att återkalla befintliga minnen. |
| • | anterograd amnesi: att man från och med ett visst tillfälle inte längre förmår lära in vad som sker och alltså inte minns något räknat från den speciella tidpunkten och framåt. Båda typerna förekommer i varierande svårighetsgrad. |
| • | transient amnesi: en blandning av retrograd och anterograd amnesi. |
| • | infantil amnesi: svårigheter att som vuxen komma ihåg någonting före 4–5-årsåldern (vilket dock är normalt och inget sjukdomstillstånd). |